Lektion-/samlingsplanering om isens smältningsprocess

Lektionsplanering – vatten

Syfte: Syftet med detta lektionstillfälle är att barnen och eleverna ska få en ökad förståelse av fenomenet vatten och is i dess omvandlingsprocesser.

För vem: Ca 6 barn i åldrarna 4-6 år och halvklass i år 1

När: Under vårterminen 2010

Mål

Mål ur (Lpfö 98):
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
· ”utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar”,( Lpfö 98, s.12.)

· ”utvecklar förståelse för […] enkla naturvetenskapliga fenomen […]”, (Lpfö 98, s.13)

Mål ur (Lpo 94):
Skolan ska sträva efter att varje elev:
· ”lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra”, (Lpo 94, s.11).

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola:
· ”känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska […] kunskapsområdena”. (Lpo 94, s.12).

Våra konkreta mål i förskolan & skola:

· Barnen och eleverna ska kunna utrycka en hypotes om hur de på bästa sätt kan lösa problemet,

· Alla barnen och eleverna ska experimentera och pröva olika metoder för att lösa det aktuella problemet,

· Efter avslutad lektion ska barnen och eleverna ha lärt sig hur man kan bevara respektive smälta is.

Material: Tidning, handduk, bomull, plastpåse, plastburk, termos, glasburk och aluminiumfolie.

Genomförande

Denna lektion kommer handla om is i dess smältningsprocess, hur hålls en isbit konstant längst och hur gör man för att smälta isbiten på snabbaste sätt?

· Vi kommer först att prata med barnen och eleverna om vatten och is.

· Efter detta presenteras problem 1; Hur kan man göra för att smälta en isbit så fort som möjligt?

· Eleverna kommer därefter få formulera en hypotes om hur detta kommer ske. Efter det delas eleverna in i par som de sedan får arbeta i. Barnen i förskolan kommer med hjälp av pedagog utforma en gemensam hypotes som skrivs ner.

· Barnen och eleverna får utföra ett experiment (i par) med diverse material för att komma fram till en lösning på problemet.

· Vi samlar barnen och eleverna och för en dialog med dem för att se vad de kommit fram till.

· Efter detta presenteras problem 2; Hur kan man göra för att bevara en isbit under så lång tid som möjligt.

· När problem 2 har presenterats genomförs experiment med samma material och på samma sätt som problem 1 men denna gång ska barnen och eleverna bevara isbiten istället.

· Efter detta får barnen och eleverna rita respektive skriva vilket av sätten de prövat som fungerade bäst för att smälta respektive bevara en isbit. Genom detta kan vi se vad barnen och eleverna tagit till sig.

Utvärderingsfrågor för pedagogen

Måluppfyllelse:
· Kunde barnen och eleverna uttrycka en hypotes om hur de på bästa sätt skulle kunna lösa problemet?
· Experimenterade och prövade alla barn och elever olika metoder för att lösa det aktuella problemet?
· Lärde sig barnen och eleverna hur man kan bevara respektive smälta is?
Aktivitetens relevans:
Var is-experimentet relevant för att uppnå målen?
Var uppgiften relevant för målgruppen?

Pedagogiska ledarskapet:
Var jag tydlig i mina instruktioner?
Utmanade jag barnen och eleverna tillräckligt?
Hjälpte jag de barn och elever som behövde det?
Gick det som jag tänkt?
Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
Vilka barn och elever var vinnare och förlorare?

/Maria, Hanna & Robin

En kamp för vatten

Jag läste precis en artikel på aftonbladet som handlar om den globala uppvärmningen och hur den påverkar vattentillförseln och livet för människorna som bor vid foten av berget Kilimanjaro. (Länk: http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article6284392.ab)

"Bernard och jag står och pratar på en brant ner till Whonafloden. Den får sitt vatten från glaciären på Kilimanjaros topp. Det vet inte Bernard. Han tror att flodens vatten kommer från regn och ­eftersom nederbörden varit så dålig de senaste åren... Han visar var vattenlinjen gick för elva år sedan, fyra, fem meter över den nu­varande. Det är synd att ­kalla Whona för en flod: den har blivit en brun, gyttjig å [...] Han böjer sig ner och sänker den gula dunken i den grumliga strömmen. Det blir mindre vatten för varje dag men Bernard kan inte tro att det ska ta slut. Vatten har ju alltid funnits här, säger han. Utan vatten kan ingen leva." (Aftonbladet, 091213)

Mycket tänkvärd artikel om vattnets betydelse för människan.

/Hanna

Concept Cartoon

Här är vår Concept Cartoon som utgår från vad elever i årskurs 1 har för tankar om hur man kan bevara en isbit på bästa sätt.

/Hanna, Maria, Robin

Funderingar resulterade i ett litet experiment!

Satt och pratade med en kompis i telefonen och började då prata om att vi arbetar med vatten och is. Jag berättade att jag skulle ha samling på förskolan imorgon och att vi skulle smälta is.
Jaha, sa min kompis, ska ni hälla salt på den?

Jag fattade inget men hon berättade för mig att hennes mamma hade hällt tösalt på isen ute och då hade det bubblat i isen.

Ja, att man häller tösalt på is för att det inte ska vara så halt så långt är jag med. Men jag blev genast väldigt nyfiken på om det bubblar i isen och smälter om man häller vanligt salt på den.

Så som ni vid det här laget säkert redan har förstått så var jag tvungen att experimentera lite här hemma. Jag tog fram en isbit, salt och kameran och började strö salt på isen, mycket riktigt, det började bubbla=)

Det bubblade och isen smälte, ganska mycket precis när saltet hamnat på isen men sedan tyckte jag att det avstannade. Jag prövade då att hälla på lite mer salt vilket resulterade i att det åter smälte mycket och sedan avstannade. Detta upprepades ett antal gånger tills den gången då det faktiskt inte smälte mer.

Min tanke är att detta beror på att saltet vid det sista tillfället inte fick någon kontakt med isen då den lade sig över det salt som redan fanns. Detta gjorde att den inte på något sätt påverkade isens smältprocess.

Isen fortsatte såklart att smälta dock inte lika snabbt som i början, vad kan detta bero på? Eller är det helt enkelt så att det faktiskt bubblar och smälter

hela tiden fast att det inte blir så tydligt när isen till viss del smält och är ojämn? Vad beror det egentligen på att salt gör att isen smälter?

Det blev visst en hel del tankar och fudneringar här, jag fudnerar vidare och återkommer säkert.

Nedan kan ni se dokumenterade bilder på hur det såg ut under experimentets gång.

//Maria

Handledning med Daniel Sunhede 11 mars 2010

Våra tankar kring dagens handledning är att den gav oss väldigt mycket bra information. Nedan följer en del av det vi fastnade för.

Under handledningen förklarade Daniel Sunhede att alla ämnen har olika faser; dessa är fast, flytande och gasform. När det gäller vatten så beror inte bara dessa faser på värmen utan även på lufttrycket. Ju lägre lufttryck desto lägre temperatur har vattnet vid kokpunkten.

Vid en viss punkt som kallas trippelpunkten förekommer fast, flytande och gasform på samma ställe. Detta är beroende av lufttryck och temperatur. Det finns något som kallas kritisk punkt, vid denna punkt blir vattnet "superkritiskt" och blir en blandning mellan flytande och ånga. Denna punkt uppnås vid ett tryck på 218 gånger det tryck vi har här och 374 grader Celsius.

När vatten fryser till is beror det på att bindningar håller atomerna samman i en kristallform och bildar is. Bindningarna gör att atomerna hålls isär och blir större än vatten i flytande form. Detta går bland annat att se när man fryser is i formar, då isen alltid buktar upp något.

Något som vi tyckte var intressant var att vattenmolekylerna (ex. i ett vattenglas) rör sig med flera 100 m/sekund. De kan inte komma så långt då de stöter på motstånd från varandra, eftersom att det rör sig om så kort sträcka, att vi inte kan se det med blotta ögat.

Allt som är i fast form har någon form av kristallstruktur, vilket material det än gäller, enligt Sunhede. Han berättade även att snöstjärnor alltid har sex "armar", men de kan även vara 12-armade om två snöstjärnor har fastnat i varandra. Oftast är många snökristaller ihopklumpade och har bildat snöflingor, vilket ofta gör det svårt att kunna se de enskilda kristallerna.

Vi frågade Sunhede om vad snö egentligen är, då vi har tänkt på att om man fryser vatten så blir det ju inte snö utan is. Han förklarade att vatten kondenseras i luften från att ha varit i gasform. Två fria atomer "klibbar ihop" och fryser ihop med fler och fler i luften. Då bildas det snöflingor.

/Maria och Hanna

Vatten!

Enligt http://www.mimersbrunn.se/Vatten är det solen som värmer upp vatten och sjöar och på så vis sätts kretsloppet igång.
Det som dock var nytt för mig var att ämnets högsta densitet är + 4 grader och i och med detta kan is flyta på vatten vilket genererar i att sjöarna som finns inte kan bottenfrysas, i och med att detta fenomen händelse kan alla vattendjur simma och leva under isen.

Det som jag alltid trott genom mitt liv är att sjöar visst kan bottenfrysas pga. att detta vatten inte cirkulerar och därmed fryser. Det jag nu fått erfara är olika svar från olika sidor på internet, någon som vet mer? Detta verkar ju trots allt ganska logiskt eftersom; om sjöarna skulle bottenfrysas hade hela kretsloppet satts på spel.

//Robin

Snösmältning

Jag tänkte återkoppla till ett tidigare inlägg där jag funderade över om det kommer bli översvämningar när all snö börjar smälta. Enligt SMHI (http://www.smhi.se/kunskapsbanken/, 100305) finns det en risk för översvämningar om det har varit rikligt med snö under vintern, samt om snön börjar smälta senare och snabbare än vad som är normalt. I Sveriges norra delar är mindre översvämningar vanligt vid snösmältning, då vattentillförseln till sjöar och vattendrag är mycket stor, förklarar SMHI.

Länsstyrelsen i Västra Götaland (http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, 100305) har gått ut med en varning om att det finns risk för snabb snösmältning om det blir mildare väder, vilket kan resultera i höga vattenflöden och översvämningar. Länsstyrelsen har informerat kommuner och räddningstjänster så att de ska vara förberedda på de eventuella konsekvenserna som snösmältningen kan orsaka, för att kunna vidta åtgärder.

Det värsta scenariot vore om det blir ett snabbt omslag till varmare väder, blåst och regn, skriver Länsstyrelsen. Då kan konsekvenserna bl.a. bli höga flöden i vattendrag, översvämningar i diken och gatubrunnar (vilket kan leda till svår framkomlighet) och snabb avsmältning kan ge höga belastningar på dagvattensystemet i tätorter.

Enligt Länsstyrelsen bör kommunerna bl.a.; överväga att informera allmänheten, se till att gatubrunnar hålls fria från skräp och isproppar samt att dammägare och vattenregleringsföretag sänker nivån för att kunna ha utrymme att magasinera vattnet vid snösmältningen. Särskilt utsatta vattendrag i Skaraborgs-trakten är Tidan, Lidan och sjön Viken.

/Hanna

Fast, flytande och gas.

Intressant naturkunskap bok

Fick för mig att jag skulle titta om det fanns något intressant i min naturkunskap b bok som jag hade här hemma och helt plötsligt hittade jag en hel massa intressant.

Jag börjar med aspekten fast, flytande och gas, eller det blir rättare sagt en fortsättning på Robins tidigare inlägg.

Alla atomer och molekyler rör sig, det är detta som vi upplever som värme, ju varmare ett material är desto fortare rör sig dess byggstenar.

Vad gäller vatten så är dess molekyler relativt stillsamma då temperaturen udnerstider 0 grader vilket gör att vätebindningarna orkar hålla dem samman i ett mönster. Det är detta vi kallar för is. I detta tillstånd sitter vattenmolekylerna relativt glest.

När temperaturen sedan stiger över 0 grader ökar rörelserna igen vilket leder till att vätebindningarna mellan molekylerna försvagas så att molekylerna byter plats med varandra. Det är i detta läge som vattnet uppträder i flytande form som vätska. När vatten är i flytande form befinne sig moelkylerna närme varandra än när det fryser till is vilket gör att is har mindre densitet (täthet) än vatten.

När vattnet blir så hett att det kokar frigörs molekylerna helt och hållet från varandra och rör sig fritt. Ämnen som innehåller vätebindningar kräver extra mycket energi i form av värme för att molekylerna ska kunna frigöras från varandra. Detta gör att kokpunkten för vatten är högre än för många andra vätskor.

Källa: Henriksson, A. (2006). Naturkunskap B. Malmö: Gleerups Utbildning AB

/Maria

Seminarie "Mål, bedömning och utvärdering" 1 mars 2010

Formativ bedömning
Fördelar: Den formativa bedömningen utvecklar kunskapen hos eleverna och läraren. Läraren kan se till sina undervisningsformer medans eleverna blir delaktiga i sin kunskapsutveckling. ”Den formativa bedömningen är en nödvändig utgångspunkt för de individuella utvecklingsplanerna, IUP, om de ska fungera som ett pedagogiskt verktyg för att stimulera elevernas kunskapsutveckling” (Myndigheten för skolutveckling, 2008 s.58). Vi kan se på våra Vfu-platser och fältstudieplatser att eleverna idag kan vara mer delaktiga i sin utveckling än vad vi själva erfarit från vår egen skolgång. Just IUP gör att läraren och eleven kan se utvecklingen under tidens gång. Andersson (2008) skrev att det är lämpligt att ha formativ utvärdering för att se om eleverna är mogna att ta nästa steg in i en planerad progression. Denna formativa utvärderingen kan ge vägledning till fortsatt undervisning och lärande. ”Ordet bedömning associeras ofta med betygssättning. Men bedömning av elevernas kunskaper handlar inte enbart om att sätta en kvalitetsbeteckning, G, VG eller MVG i betygskatalogen. Bedömningen ska också ses som ett verktyg för att identifiera vad eleverna har förstått, missat eller utvecklat. Bedömningen blir även en central del av lärarens arbete för att ta reda på vilka delar av undervisningens upplägg, innehåll och arbetssätt som behöver anpassas för att eleverna ska ges optimala förutsättningar för sitt lärande.” (Myndigheten för skolutveckling, 2008, s57).

Nackdelar: Det negativa vi kan se med den formativa bedömningen är att även fast den eftersträvas så kanske man av olika skäl inte når dit, av tidsbrist exempelvis men då menar vi att bedömningen går mot att vara mer summativ om man inte tar sig tiden.

Summativ bedömning
Fördelar: Vi diskuterade om vi kunde se några fördelar med den summativa bedömningen men insåg att om vi inte skulle göra det skulle vi ganska automatiskt anse att all betygsättning skulle bort då vi läste i ”Samtalsguiden” (Myndigheten för skolutveckling, 2008) att all typ av betygsättning är en summativ bedömning. Vi kan se att betyg i exempelvis åk 7 kan sporra eleven att vilja och försöka mer för att få bättre betyg senare år. Men detta kräver dock att läraren talar om för eleven vad som kan förbättras för att sporra eleven. Summativ bedömning har vi sett i form av den bedömning eleverna får i åk1 om de uppnått målen eller inte. Vi ser dock att den bedömningen inte ger så mycket om läraren inte sätter kommentarer till vad som i så fall bidragit till att målet inte nåtts och vad eleven behöver utveckla vidare.

Nackdelar: Eleverna får inte möjlighet att påverka sin utveckling. Det blir ingen återkoppling genom tidens gång. Läraren kan inte hjälpa eleven att komma vidare.

Slutsats
Vi fastnade för och diskuterade just hur den summativa och formativa bedömningen kan samverka. I ”Samtalsguiden” kunde vi läsa att den formativa bedömningen inte behöver utesluta prov och tester utan på vilket sätt man använder dem på. Vi har på Vfu sett just hur proven används för en kunskapsutveckling där läraren tittar igenom proven och ser vad eleverna hade svårigheter med och hade genomgång kring det efteråt. Vi har också på fältstudieplats sett att matteböckerna innehållit diagnoser efter varje kapitel för att läraren skulle kunna se elevens kunskaper och se hur man ska gå vidare. Detta verkar vara en bra del i en formativ bedömning för att efter hand kunna stämma av. Det vi kände var att om eleven också blir delaktig i den aktuella diagnosen vinner vi mycket mer för då blir eleven också delaktig i sin utveckling och kan få syn på sitt lärande. Vi vet dock inte hur den aktuella läraren arbetade med att involvera eleven.

Andra tankar om bedömning
Under Anna-Stinas föreläsning (100301) fick vi med oss att vi i ett arbetslag ska diskutera vad vi menar med ett mål. Hon menade att vi måste börja med att gemensamt diskutera vad, hur och varför. Klargöra vilka tankar och värderingar som finns inom arbetslaget! Klargöra vad man menar med olika mål, diskutera och ventilera sina åsikter. Genom detta får vi en medvetenhet om att vi måste arbeta åt samma håll.

Vi diskuterade egna erfarenheter av främst betyg. Vi känner inte att våra lärare genom åren kunnat motivera varför de satt ett visst betyg. Det känns som om betyget ska stå för en mer utförlig bedömning i vad man som elev kan. Dock har vi under vår skolgång märkt att våra lärare satt betyg men inte kunnat säga av vilken anledning och vad man behöver utveckla för komma vidare uppåt. Betyg kan vara bra i sig genom vidareutbildning och att just betygen ska representera en viss kunskapsnivå men är det verkligen så i verkligheten? Vi pratade också om den nya betygsskalan. Vi tycker det är positivt att den innehåller fler steg och också att man planerat redan i åk 6 ska få betyg. Detta kan göra att lärarna redan då kan se var eleverna ligger i sin kunskapsutveckling. Vi anser dock att betygen skall kompletteras med bedömningskommentarer för att ge betyget en mening. Att byta betygssystem ändrar ju inte det faktum att betygen ska stå för en kunskapsnivå. Vi läste om vad syftet med införandet av den nya betygsskalan var: ”Många fler elever kan nå skolans kunskapsmål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt.” (http://www.regeringen.se/). Det märks ju då också att tanken är att kunskaperna ska följas upp under tiden vilket är positivt.

Det var svårt att diskutera angivet material med till exempel tankefiguren i ”Samtalsguiden” då alla inte tagit del av materialet innan seminariet. Det verkar som det blivit svårt med information både genom Fc och genom lärarnas blogg så alla inte förstått vad som ska läsas till seminariet. Sedan saknade vi alla den utförliga information från föreläsningen med Johan som det står i Pm att vi skulle få.

/Grupp 6

Tankar utifrån handledningen 22/2

Tankar kring handledningstillfället med Stellan

Måndagen den 22 februari hade vi handledning med Stellan Sunhede. Våra tankar kring detta tillfälle, såhär en tid efter är att vi såg detta som ett intressant tillfälle att få lite mer kunskap om vatten och saker omkring detta. Tyvärr kände vi att det han tog upp inte hade så mycket med det vi inriktat oss på att göra men som sagt, det var ändå intressant fakta som vi säkerligen kan ha nytta av vid ett senare tillfälle. Stellan berättade också för oss att när vi får träffa Christer kommer han berätta mer om just vårt valda område, vatten i olika former, detta ser vi fram emot. Vi tycker att det är positivt att veta att vi har Stellan och Christer med mycket teoretisk kunskap att tillgå vid frågor omkring vårt valda område.

Under handledningstillfället tog han dock upp att alla organismer måste innehålla vatten förutom vissa i vilostadium, exempelvis gräsfrön, bakterier och intorkat ägg (artemia). Han framhöll att det inte kan finnas något liv utan vatten. Detta ansåg vi var intressant då vi funderat en del över vattnets betydelse för livet på jorden.

Livet på land i förhållande till vatten:

Stellan tog också upp olika sätt om hur växter och djur tar till sig vatten. Vissa växter har rötter och tar upp vatten genom det, andra växter fäller sina blad, det finns de växter som har förmågan att lagra vatten, andra växter kan även ha ett vaxlager eller vara håriga för att förhindra att vatten avdunstar.

Han framhöll också under handledningstillfället att djur tar upp vatten på olika sätt, alternativen är att de uppsöker vatten, medan vissa fåglar kan ta med vatten i sina fjädrar för att dess ungar sedan ska få tillgång till detta, utöver detta berättade Stellan också att vissa djur vid brist på vatten kan gå i dvala vilket vi tyckte var mycket intressant.
Dimman kan spela stor roll om inga rötter finns, både för växter och skalbaggar då de kan ta upp vätskan i dimman och tillgodose sig den.

Det amniota ägget:

Det amniota ägget finns bland kräldjur och däggdjur. I detta ägg finns fyra fosterhinnor vilket gör att djuren inte behöver lägga ägg i närheten av vatten, detta är enligt Stellan en revolution för livet på jorden.

/Maria, Hanna & Robin

Litteraturseminarium 25 februari 2010

Undervisning, etik, samhälle

Det är en svår avvägning om vad man ska undervisa om dels för att inte skrämma barnen om deras framtid men samtidigt ska man inte försköna verkligheten. Om barnen/eleverna ställer frågor om miljön hur ska man möta det då? Dels för att inte oroa upp dem om hur det ser ut och vad som händer med djuren och naturen om vi inte tar hand om ”jorden” på rätt sätt men ändå låta dem veta hur man kan göra för att bidra till att stoppa klimathotet.

Har barnen/eleverna ett intresse för klimatfrågorna och etiken runt omkring olika fenomen så som sopsortering tillexempel så kan man ta tillvara på detta och utmana i deras frågor och funderingar men samtidigt ge dem en förståelse för det. Genom att ge barnen/eleverna etiska dilemman får dem att sätta igång en tankeverksamhet och skapa en diskussion om ämnet. I Lpo 94 står det att eleverna skall få insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadliga miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling”. Andersson (2008)

Det är svårt att veta vilken nivå man ska lägga undervisningen på beroende på barnets/elevens intresse. Vilket material har man att tillgå, hur passar det barnet/eleven? Om det bara finns material för äldre barn kan det minska lusten för lärandet om det ligger på en för svår nivå samtidigt kan det vara för ”barnsligt” att användas till yngre barn. Ett gott samarbete mellan pedagoger och lärare på förskolor och skolor så att man vet vad barnen/eleverna har gjort så att det inte bara blir en upprepning. Kanske måste man vidga synen på när de ska lära sig just detta ämne eller fenomen. Finns intresset redan i förskolan eller ettan om rymden så kanske man ska börja då.

Andersson (2008) menar att de allra viktigaste kanske är att ge barn från tidig ålder möjligheter till positiva upplevelser av naturen att tycka om djur och växter och njuta av platser vilket kan sägas vara en del av den svenska folksjälen. S.214

Några av oss har varit på skolor som har grön flagg. Det verkar dock vara så att skolorna mest anstränger sig för att få flaggan för att kunna stoltsera med den och göra reklam för sin skola. Inte för att visa eleverna hur man kan göra för att påverka klimatet.

Man får rapporter om att klimatkrisen inte är så farlig som media verkar ge en bild av samtidigt som andra säger att vi måste agera nu, för klimatets skull. Hur ska man veta som lekman hur klimatsituationen egentligen är och hur ska man kunna undervisa utifrån de olika ingångsvärdena man får? Vi pratade om klimatförändringar och att vi överutnyttjar av jordens resurser. Det är vikigt att undervisa om detta för att skapa en hållbar utveckling då barnen/eleverna är de som ska ta över jorden så småningom. Det är viktigt att redan tidigt ge dem en förståelse och respekt för de resurser som vi har att tillgå. Det är ett uppdrag som skolan har och som framgår tydligt i läroplan.

Hur ska man förhålla sig till genteknik? En teknik gör den andra överflödig. Ska man kunna välja vilka barn man vill ha? Ginner (2010) skriver att handikappsorganisationer ställer sig frågande till fosterdiagnostik för hur blir synen på handikappade personer?

Kan människan för mycket för sitt eget bästa? När ska tekniken användas? Är genmanipulation positivt eller negativ. Hur tar man ställning, ska vi ta ställning i ”undervisningen” av barn/elever? Nya tekniska lösningar uppstår hela tiden men det som är bra en dag är dåligt nästa dag. Tekniken är bra om den används på rätt sätt…

Vi fastnade lite i Ginners (2010) stycke om läkemedel och hur u-länders möte med tekniken ser ut. Bland annat hur afrikanska flickor använder läkemedel mot näthinneinflammation för att färga sina ögon blåare eller grönare.

/Hanna, Maria och Robin

Vad kommer att hända när all snö smälter?

Något som jag har funderat mycket på de senaste dagarna, när det har varit töväder, är vad som kommer att hända när all denna snö smälter bort. Så mycket snö som det är nu har vi ju inte haft på många många år. Vart ska allt vatten ta vägen? Kommer det att resultera i översvämningar i gatubrunnar, åar och sjöar? Hur går man i så fall tillväga för att forsla bort allt vatten? Jag får återkomma om detta när jag har tagit reda på mer!

Uppdatering 17:00: Nu blev det visst vinter igen här idag.. Men jag undrar fortfarande vad som kommer hända när all snö börjar smälta! Nu kan vi även fundera över vad som händer med tekniken (bilarna, cyklarna, skorna..) när allt slask på vägarna fryser till is; se upp för halkan!

/Hanna

Fast, flytande, gas + fasövergångar

Enligt http://www.fysik.lysekil.se/fysik_A/termodynamik/termo_12.pdf talar man om att vatten brukar framträda i olika tillstånd och faser, i tre olika; fast, flytande och gasformig.
Den fasta formen framträder såsom snö eller is och den gasformiga som ånga.

Fast form - flytande form: Smältning
Flytande form - Fast form: Stelning eller frysning
Flytande form - Gasform: Ångbildning
Gasform - Flytande form: Kondensation

När vattnet kokar (100 grader) så bildas vattenånga dvs. att den flytande formen övergår till gas. Vattenångan har samma temperatur som fasta formen när den börjar koka dvs. 100 grader. Med detta innebär att vatten aldrig kan ha en högre temperatur än 100 grader eftersom det då börjar ånga och övergår/förvandlas till en annan form. Denna ånga kan sedan hettas upp ytterligare genom en annan sorts teknik – se; http://www.fysik.lysekil.se/fysik_A/termodynamik/termo_12.pdf

//Robin

Reningsverk!

http://www.ne.se/lang/vattenverk

Enligt http://www.ne.se/lang/vattenverk är vattenverk en teknik som gör grundvattnet eller ytvatten till dricksvatten.

Reningsverk är en teknik som renar avloppsvattnet.

//Robin

Vad är grundvatten?

Enligt www.grundvatten.com kommer grundvattnet som jag tidigare skrivit av nederbörden. Detta fenomen bildas av nederbörd som sipprat ner genom marken, om jag skulle gräva tillräckligt djupt så når jag ”grundvattenytan”.

Människor som idag fortfarande har egen brunn, hämtar detta vatten från just ytvattnet dvs. vatten som trängt ner i marken från nederbörden.

//Robin

Vattnets kretslopp!

http://ga.water.usgs.gov/edu/graphics/watercycleswedishhigh.jpg

Enligt http://www-vaxten.slu.se/ekologi/vattnets_krets.htm är jordens vatten ständigt i rörelse då denna transport drivs av solen.

Hur går detta till?

Solen värmer först och främst upp hav och mark som genererar i att vattnet avdunstar dvs. att vattnet blir ånga som stiger mot himlen.
När denna vattenånga stiger upp så kyls den ner pga. temperaturskillnader, denna ånga bildar då moln. När dessa moln slutligen är fyllda med vatten (ånga som stiger) kommer regnet.

På samma sätt som ovan avsaltas även det salta havsvattnet.

En viss procent av det vatten som kommer ner som regn tränger ner i marken (infiltreras). Detta tas i sin tur upp av växtligheten; t.ex. blommor, träd, buskar och svampar som sedan försvinner upp i atmosfären genom växternas klyvöppningar.

Den procent vatten som avdunstas eller tas upp av växterna rinner djupare ner i marken och bildar till slut grundvatten.

//Robin

Vattnets densitet - varför vissa saker flyter medan andra sjunker

Vattens densitet – Varför flyter vissa föremål medan andra sjunker?
Naturens minsta byggsten är atomen, det är den som bygger upp allt omkring oss. Ett ämnes densitet beror på hur tätt atomerna sitter, det är på grund av detta som två lika stora föremål kan väga olika mycket, (www.ullvi.koping.se/upload/NV/Densitet%20eleverna.pdf). Enligt http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp är orsaken till att vissa saker flyter att dess tyngd motverkas av trycket i vattnet. Författaren menar att en viss mängd kork väger mindre än samma mängd vatten på grund av att kork har lägre densitet då atomerna sitter glesare. Ett ämne med hög densitet i förhållande till vattnet sjunker medan ämnen med lägre densitet flyter. Rent vatten har densiteten 1000 kilogram per kubikmeter, alltså väger en liter vatten ett kilo. Normalt flyter inte en människa i rent vatten men en människas densitet är endast något större än vatten det är därför det är lättare att flyta i saltvatten då saltvatten har något högre densitet än vanligt vatten.

/Maria

Vad är vatten?

Vad är vatten?
Vatten är en kemisk förening mellan väte och syre (http://www.ne.se/vatten). Vatten består av vattenmolekyler, varje molekyl består av två väteatomer och en syreatom, mellan dessa molekyler finns det vätebindningar som håller molekylerna samman, den kemiska beteckningen är H2O (http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp). Vatten förekommer i tre olika former, fast form (is), flytande form, samt i gas form (vattenånga). I alla dessa former är vatten färg-, lukt- och smaklöst (http://www.ne.se/vatten). Människokroppen består till 55-60% av vatten vilket inte kan ersättas med något annat. Vatten som lösningsmedel av joner och molekyler kan heller inte ersättas med något annat. I den värld vi lever har vatten stor betydelse på många olika sätt, vatten förbrukas bland annat i biokemiska reaktioner som växters fotosyntes samt vid cellförnyelse. Källan påvisar också att däggdjurs utandningsluft innehåller vatten samt att det vid förbränning av organiskt material bildas bland annat vatten som slutprodukt.
Allt vatten som vi ser består av en stor mängd vattenmolekyler, en lite rolig sak som jag läste var att ett glas vatten innehåller ca 5000000000000000000000000 vattenmolekyler (http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp). Frågan är hur man kan veta att detta stämmer? Går det att undersöka?



/Maria

Ytspänning och varför vissa djur kan gå på vatten

Ytspänning är en sammanhållande kraft i gränsytan mellan vätska och luft. Då det finns färre bindningar vid vattenytan får ytmolekylerna i vattnet högre energi än de molekyler som är inuti vätskan. Ett energiöverskott, så kallad ytenergi, bildas och strävar efter att minimera sin yta (http://www.ne.se/, 100218). Enligt http://sv.wikipedia.org/ (100218) riktas ytspänningens kraft inåt mot vattnet, vilket gör att vattenytan kan uppfattas konvex om man tittar på den från sidan. Ytspänningen gör att droppar bildas, då det inte finns några krafter som drar utåt utan endast inåt mitten. Detta går att se, inte bara på vattendroppar, utan även om man fyller ett glas med vatten upp till brädden då vattnet kan gå en liten bit ovanför glasets kant (http://school.chem.umu.se/Experiment/P212, 100218).

Enligt http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp (100218) kan vattenytan jämföras med en hinna som gör att små och lätta djur, som skräddare och vattenloppor, kan gå på den. Om man däremot skulle droppa i lite diskmedel i vattnet, minskar ytspänningen och skräddaren skulle inte längre kunna gå på vattenytan. Diskmedlet innehåller ett ämne som heter tensider och gör att vattnets ytspänning minskar med ungefär två tredjedelar, förklarar http://school.chem.umu.se/Experiment/P212 (100218).

Bild: http://www.myra.nu/


/Hanna

Vattnets betydelse för människan

Jorden består till 70 % av vatten och is, varav ca 97 % är saltvatten (http://www.globalarkivet.se/, 100218). Både för djur, människor och växter är vatten nödvändigt för att kunna överleva. Människokroppen består till ca 70 % av vatten och enligt Globalarkivet behöver en person minst 50 liter vatten per dag för att kunna hålla sig frisk, då dessa liter ska användas till dryck, matlagning, tvätt och personlig hygien. Människan behöver dricksvatten som inte innehåller för höga salthalter eller föroreningar och på grund av att jordens befolkning ökar utgör bristen på dricksvatten ett allt större problem för människors överlevnad i vissa områden av världen (http://sv.wikipedia.org/, 100218).

Enligt Andersson (2008) är det troligt att den globala uppvärmningen som sker på jorden kommer att bidra till att den så kallade vattencykeln intensifieras. Detta förstärker i sin tur de redan påtagliga problemen av vattenbrist och vattenöverflöd, samt ökar risken för torka och översvämningar. Om isen på Grönland och Västra Antarktis skulle börja med en oåterkallelig smältning, kan detta leda till att havsnivån stiger och når en höjning med ungefär 5-12 meter av havsnivån på några århundraden, menar Andersson (2008). Detta skulle vara förödande för jordens befolkning.

Litteratur
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Bild: Clipart


/Hanna

Tankar kring valt område

Idag har vi i gruppen diskuterat fram vad det är vi behöver lära oss för att kunna ha ett lektionstillfälle kring området vatten!

Som går att se på bilden i föregående inlägg så är det fem stycken huvudrubriker/faktaämnen kring vatten som vi kommer söka fakta kring, när vi gjort detta anser vi att en lektionsplanering går att utforma och genomföra men just nu befinner vi oss i processen;

"Ta till oss kunskap kring valt område."

//Hanna, Maria och Robin

Ideér kring valt område (H2O)

Vi har utgått från de tre naturvetenskapliga områdena energi, materia och liv och har även ett teknik perspektiv.

Energi; Kretslopp och ytspänning
Materia; Vad är vatten och vad innebär densitet?
Liv; Vattnets betydelse för människan?
Teknik; Reningsverkets funktion.


//Robin, Hanna och Maria

11/2-10

Idag har vi i gruppen beslutat att vi kommer att arbeta med fenomenet H20 i olika former.
Vi kommer med andra ord arbeta med snö, is och vatten, vad händer till exempel när vattnet kokar och vart tar snön och isen väger när den smälter?

//Maria, Robin och Hanna

Litteraturseminarium ”Utgångspunkter i undervisningen” 8 februari 2010

Artikel B: Garbett, Dawn (2003)

Att ställa rätt frågor
Enligt författaren är det viktigt att läraren ställer rätt frågor till eleverna och utmanar dem. Han menar att rätt frågor innebär frågor som leder till att barn avslöjar och reflekterar över sina idéer samt att läraren ska försöka undvika återvändsgränder. Med det tror vi att han syftar på exempelvis ja- och nej-frågor, eller andra frågor som inte öppnar upp för vidare reflektioner.

Att ha barnen som utgångspunkt
Garbett menar att läraren ska göra kunskapen tillgänglig för små barn genom att anpassa verksamheten till en lagom och intressant nivå för barnen, utifrån deras tidigare erfarenheter. Barnen ska även få ha inflytande i undervisningen och vara aktiva och delaktiga. Författaren anser att läraren inte ska förmedla kunskap till ett passivt barn som bara ska ta emot kunskap. Han menar att barnen ska vara aktiva i sitt lärande. Barn har ofta lättare för att lära sig om de själva har upplevt det genom sina olika sinnen, jämfört med när läraren förklarar något abstrakt för dem. Detta gör att vi anser att det är nödvändigt att ta tillvara på tillfällen då barn upplever och ser saker i sin omvärld då det blir mer konkret och underlättar barnens lärande.

Lärarens respektive barnets roll i undervisningen
Läraren ska få eleverna att upptäcka sammanhang och förstå sin omvärld, samt kunna relatera till sina egna erfarenheter, menar Garbett. Han menar även att läraren ska vara en stödjande och kunnig person som ska finnas tillgänglig för barnen, medan barnen ska ha en aktiv och uppfinningsrik roll.

Vikten av ämneskunskap hos läraren
Lärarens ämneskunskaper påverkar det pedagogiska innehållet och vilken kunskap läraren förmedlar, samt förmågan att skapa nya idéer om hur undervisningen ska se ut, skriver Garbett. I brist på kompetens är det svårt för läraren att ställa de rätta frågorna till barnen för att nå dit man vill. Enligt Garbett är en god grund av allmän kunskap viktig för läraren, vilket vi håller med om då vi tror att det leder till att läraren kan fånga barnen i vardagen. Det är viktigt att lärarna känner sig säkra på sina förmågor och att de tror på sin förmåga, samtidigt som de inte kan ha svaren på alla frågor som ställs. Författaren menar att det kan vara lämpligt att läraren tar reda på svaret på dessa frågor tillsammans med barnen då det leder till en lärandeprocess.

Undersökningen
Garbetts undersökning med lärarstudenter visade att lärarstudenterna inte var medvetna om sina kunskaper, då de trodde sig veta mer än vad de egentligen visste. Enligt författaren har även lärarstudenters olika syn och erfarenheter inom naturvetenskap betydelse för deras sätt att tolka och lära sig olika begrepp. Han menar att lärarstudenterna borde inse att deras egna negativa attityder, särskilt inom vetenskap, kan begränsa deras kapacitet och vilja att skapa kvalitetsundervisning och lärartillfällen för sina elever.

Seminarie om didaktiska begrepp 29 Januari 2010

Naturvetenskap
Vad är det för skillnad på naturvetenskap och naturkunskap? det var en fråga som kom upp. Diskussionen kring det handlade om att naturkunskap är själva skolämnet medans naturvetenskap är mer djupgående kunskap. Eller hur är det? Enligt Sjöberg (2005) är naturvetenskap det ämne eller vetenskapen om att beskriva och förstå naturen runt omkring oss, ämnen som biologi, fysik och kemi samt geologi, geofysik, astronomi etc.
Enligt Andersson (2008) har skolans läroplan satt två huvuduppgifter på naturvetenskapen, dessa är att intressera eleverna för naturvetenskap samt att få dem att orientera sig i den komplexa omvärlden. Att skapa ett intresse för ämnet ser vi som den viktigaste utgångspunkten för att kunna skapa kunskap hos eleverna. Enligt Andersson är skolans uppgift också att ge överblick och sammanhang och skapa engagemang för olika frågor och problem. Han menar vidare att naturvetenskapen inte klarar detta på egen hand utan måste samarbeta med andra ämnen. Om skolan integrerar ämnena natur, teknik och samhälle får eleverna en helhetsbild av orsak, effekter och konsekvenser. Vår uppfattning är att det ute i verksamheten är mycket uppdelat och att det kan vara en bidragande faktor till att många elever tappar intresset och inte förstår. Vid integrering av de ämnen Andersson föreslår menar vi att kunskapen sätts i relation till elevernas verklighet då de kan se samband mellan orsak, verkan och konsekvenser. Detta kan vara ett sätt att göra naturvetenskapen mer intressant för eleverna. Enligt Ginner (1996) är skillnaden mellan naturvetenskap och teknik att naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman och frågan om ”varför är det såhär?” medans tekniken arbetar med att lösa problem och frågan om ”hur får vi detta att fungera?”.

Teknik
Enligt Ginner (1996) är det inte självklart att tekniken är en del av naturvetenskapen även om tekniken kan dra nytta av naturvetenskapliga kunskaper. Han menar också att hem och hushåll är en bra utgångspunkt när det gäller teknik. Vi menar att detta är ett bra sätt att introducera barnen för teknik då det ligger nära deras erfarenhetsvärld och att vi faktiskt kan få barnen och eleverna att upptäcka att tekniken finns runt omkring oss hela tiden
Teknik beskrivs såhär i kursplanen; Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt påverka sin fysiska omgivning. De kunskaper hon då använt samt de materiella resultaten av mödan - lerkärlet, pilbågen, kylskåpet, bilen osv. – är i vidaste mening teknik. (Kursplan i teknik Lpo94). Vi menar att få möjlighet att utforska teknikens historia kan bidra till att få eleverna nyfikna och intresserade så att de själva kan fantisera och uppfinna egna tekniska hjälpmedel.
Naturen är ”naturgjord” och tekniken är ”människogjord” (Ginner, 96, s.27). Detta tycker vi är en utmärkt definition på de olika ämnenas karaktär och utgångspunkt för att förstå.
Vi anser att det är viktigt att det är viktigt att välja teknikområde utifrån ålder, mognad och omvärldsuppfattning. Detta är också något som Ginner (1996) framhåller. Vi menar att detta borde tillämpas på all undervisning i skolan och ska vara en självklarhet.

Ämnesdidaktik
Värderingar och urval vi gör i undervisningens innehåll är Sjöbergs (2005) definition på ämnesdidaktik. Det är alltså Vad, Hur och Varför (För vem?) som är de grundläggande frågorna. Han menar också att ämnesdidaktiken är en bro mellan ämnet och pedagogiken.
Som blivande lärare, anser vi, att ämnesdidaktiken är ett av de viktigaste begreppen att klargöra för sig själv och vara trygg i för att kunna planera undervisningen och göra de urval som är lämpliga för de olika situationer som läraren i dagens samhälle kan ställas inför. Wickman och Persson (2008) menar att de ämnesdidaktiska kunskaperna kan ses som de övergripande förändringar som läraren gör av både ämneskunskaper som allmänna kunskaper i didaktik, pedagogik, lärande, organisation och värdegrund när undervisningen skapas tillsammans med eleverna. Vi hoppas att vi i den här kursen kommer att bli mer säkra i ämnesdidaktiken inte bara i naturvetenskap och teknik utan i all undervisning då det är en så central roll som lärare. En väg att gå för att klargöra ämnesdidaktiken är att diskutera den som vi fått möjlighet att göra idag, det är ett led på vägen.

Ämnesteori
Wickman och Persson (2008) menar att begreppet teori handlar om i vardagsspråk en tanke eller idé som ännu inte är fastlagd med säkerheten. De menar att eleverna därför ofta missuppfattar evolutionsteorin som något som inte kan bevisas.
Vi diskuterade skillnaderna mellan religion och just evolutionsteorin och hur de kan bilda en konflikt i skolan. Vi har erfarenheter av från vår egen skolgång hur dilemman uppstått under naturkunskapslektionerna då de troende kristna inte vill erkänna evolutionsteorin medans läraren i naturkunskap inte vill erkänna kristendomens syn på detta. Hur ska man hantera detta?