Enligt http://www.fysik.lysekil.se/fysik_A/termodynamik/termo_12.pdf talar man om att vatten brukar framträda i olika tillstånd och faser, i tre olika; fast, flytande och gasformig.
Den fasta formen framträder såsom snö eller is och den gasformiga som ånga.
Fast form - flytande form: Smältning
Flytande form - Fast form: Stelning eller frysning
Flytande form - Gasform: Ångbildning
Gasform - Flytande form: Kondensation
När vattnet kokar (100 grader) så bildas vattenånga dvs. att den flytande formen övergår till gas. Vattenångan har samma temperatur som fasta formen när den börjar koka dvs. 100 grader. Med detta innebär att vatten aldrig kan ha en högre temperatur än 100 grader eftersom det då börjar ånga och övergår/förvandlas till en annan form. Denna ånga kan sedan hettas upp ytterligare genom en annan sorts teknik – se; http://www.fysik.lysekil.se/fysik_A/termodynamik/termo_12.pdf
//Robin
22 feb. 2010
Reningsverk!
http://www.ne.se/lang/vattenverkEnligt http://www.ne.se/lang/vattenverk är vattenverk en teknik som gör grundvattnet eller ytvatten till dricksvatten.
Reningsverk är en teknik som renar avloppsvattnet.
//Robin
Vad är grundvatten?
Enligt www.grundvatten.com kommer grundvattnet som jag tidigare skrivit av nederbörden. Detta fenomen bildas av nederbörd som sipprat ner genom marken, om jag skulle gräva tillräckligt djupt så når jag ”grundvattenytan”.
Människor som idag fortfarande har egen brunn, hämtar detta vatten från just ytvattnet dvs. vatten som trängt ner i marken från nederbörden.
//Robin
Vattnets kretslopp!
http://ga.water.usgs.gov/edu/graphics/watercycleswedishhigh.jpg
Enligt http://www-vaxten.slu.se/ekologi/vattnets_krets.htm är jordens vatten ständigt i rörelse då denna transport drivs av solen.
Enligt http://www-vaxten.slu.se/ekologi/vattnets_krets.htm är jordens vatten ständigt i rörelse då denna transport drivs av solen.
Hur går detta till?
Solen värmer först och främst upp hav och mark som genererar i att vattnet avdunstar dvs. att vattnet blir ånga som stiger mot himlen.
När denna vattenånga stiger upp så kyls den ner pga. temperaturskillnader, denna ånga bildar då moln. När dessa moln slutligen är fyllda med vatten (ånga som stiger) kommer regnet.
På samma sätt som ovan avsaltas även det salta havsvattnet.
En viss procent av det vatten som kommer ner som regn tränger ner i marken (infiltreras). Detta tas i sin tur upp av växtligheten; t.ex. blommor, träd, buskar och svampar som sedan försvinner upp i atmosfären genom växternas klyvöppningar.
Den procent vatten som avdunstas eller tas upp av växterna rinner djupare ner i marken och bildar till slut grundvatten.
//Robin
19 feb. 2010
Vattnets densitet - varför vissa saker flyter medan andra sjunker
Vattens densitet – Varför flyter vissa föremål medan andra sjunker?
Naturens minsta byggsten är atomen, det är den som bygger upp allt omkring oss. Ett ämnes densitet beror på hur tätt atomerna sitter, det är på grund av detta som två lika stora föremål kan väga olika mycket, (www.ullvi.koping.se/upload/NV/Densitet%20eleverna.pdf). Enligt http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp är orsaken till att vissa saker flyter att dess tyngd motverkas av trycket i vattnet. Författaren menar att en viss mängd kork väger mindre än samma mängd vatten på grund av att kork har lägre densitet då atomerna sitter glesare. Ett ämne med hög densitet i förhållande till vattnet sjunker medan ämnen med lägre densitet flyter. Rent vatten har densiteten 1000 kilogram per kubikmeter, alltså väger en liter vatten ett kilo. Normalt flyter inte en människa i rent vatten men en människas densitet är endast något större än vatten det är därför det är lättare att flyta i saltvatten då saltvatten har något högre densitet än vanligt vatten.
Naturens minsta byggsten är atomen, det är den som bygger upp allt omkring oss. Ett ämnes densitet beror på hur tätt atomerna sitter, det är på grund av detta som två lika stora föremål kan väga olika mycket, (www.ullvi.koping.se/upload/NV/Densitet%20eleverna.pdf). Enligt http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp är orsaken till att vissa saker flyter att dess tyngd motverkas av trycket i vattnet. Författaren menar att en viss mängd kork väger mindre än samma mängd vatten på grund av att kork har lägre densitet då atomerna sitter glesare. Ett ämne med hög densitet i förhållande till vattnet sjunker medan ämnen med lägre densitet flyter. Rent vatten har densiteten 1000 kilogram per kubikmeter, alltså väger en liter vatten ett kilo. Normalt flyter inte en människa i rent vatten men en människas densitet är endast något större än vatten det är därför det är lättare att flyta i saltvatten då saltvatten har något högre densitet än vanligt vatten.
/Maria
Vad är vatten?
Vad är vatten?Vatten är en kemisk förening mellan väte och syre (http://www.ne.se/vatten). Vatten består av vattenmolekyler, varje molekyl består av två väteatomer och en syreatom, mellan dessa molekyler finns det vätebindningar som håller molekylerna samman, den kemiska beteckningen är H2O (http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp). Vatten förekommer i tre olika former, fast form (is), flytande form, samt i gas form (vattenånga). I alla dessa former är vatten färg-, lukt- och smaklöst (http://www.ne.se/vatten). Människokroppen består till 55-60% av vatten vilket inte kan ersättas med något annat. Vatten som lösningsmedel av joner och molekyler kan heller inte ersättas med något annat. I den värld vi lever har vatten stor betydelse på många olika sätt, vatten förbrukas bland annat i biokemiska reaktioner som växters fotosyntes samt vid cellförnyelse. Källan påvisar också att däggdjurs utandningsluft innehåller vatten samt att det vid förbränning av organiskt material bildas bland annat vatten som slutprodukt.
Allt vatten som vi ser består av en stor mängd vattenmolekyler, en lite rolig sak som jag läste var att ett glas vatten innehåller ca 5000000000000000000000000 vattenmolekyler (http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp). Frågan är hur man kan veta att detta stämmer? Går det att undersöka?
/Maria
Ytspänning och varför vissa djur kan gå på vatten
Ytspänning är en sammanhållande kraft i gränsytan mellan vätska och luft. Då det finns färre bindningar vid vattenytan får ytmolekylerna i vattnet högre energi än de molekyler som är inuti vätskan. Ett energiöverskott, så kallad ytenergi, bildas och strävar efter att minimera sin yta (http://www.ne.se/, 100218). Enligt http://sv.wikipedia.org/ (100218) riktas ytspänningens kraft inåt mot vattnet, vilket gör att vattenytan kan uppfattas konvex om man tittar på den från sidan. Ytspänningen gör att droppar bildas, då det inte finns några krafter som drar utåt utan endast inåt mitten. Detta går att se, inte bara på vattendroppar, utan även om man fyller ett glas med vatten upp till brädden då vattnet kan gå en liten bit ovanför glasets kant (http://school.chem.umu.se/Experiment/P212, 100218). 
Enligt http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp (100218) kan vattenytan jämföras med en hinna som gör att små och lätta djur, som skräddare och vattenloppor, kan gå på den. Om man däremot skulle droppa i lite diskmedel i vattnet, minskar ytspänningen och skräddaren skulle inte längre kunna gå på vattenytan. Diskmedlet innehåller ett ämne som heter tensider och gör att vattnets ytspänning minskar med ungefär två tredjedelar, förklarar http://school.chem.umu.se/Experiment/P212 (100218).
Bild: http://www.myra.nu/
/Hanna
Vattnets betydelse för människan
Jorden består till 70 % av vatten och is, varav ca 97 % är saltvatten (http://www.globalarkivet.se/, 100218). Både för djur, människor och växter är vatten nödvändigt för att kunna överleva. Människokroppen består till ca 70 % av vatten och enligt Globalarkivet behöver en person minst 50 liter vatten per dag för att kunna hålla sig frisk, då dessa liter ska användas till dryck, matlagning, tvätt och personlig hygien. Människan behöver dricksvatten som inte innehåller för höga salthalter eller föroreningar och på grund av att jordens befolkning ökar utgör bristen på dricksvatten ett allt större problem för människors överlevnad i vissa områden av världen (http://sv.wikipedia.org/, 100218).Enligt Andersson (2008) är det troligt att den globala uppvärmningen som sker på jorden kommer att bidra till att den så kallade vattencykeln intensifieras. Detta förstärker i sin tur de redan påtagliga problemen av vattenbrist och vattenöverflöd, samt ökar risken för torka och översvämningar. Om isen på Grönland och Västra Antarktis skulle börja med en oåterkallelig smältning, kan detta leda till att havsnivån stiger och når en höjning med ungefär 5-12 meter av havsnivån på några århundraden, menar Andersson (2008). Detta skulle vara förödande för jordens befolkning.
Litteratur
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Bild: Clipart
/Hanna
15 feb. 2010
Tankar kring valt område
Idag har vi i gruppen diskuterat fram vad det är vi behöver lära oss för att kunna ha ett lektionstillfälle kring området vatten!
Som går att se på bilden i föregående inlägg så är det fem stycken huvudrubriker/faktaämnen kring vatten som vi kommer söka fakta kring, när vi gjort detta anser vi att en lektionsplanering går att utforma och genomföra men just nu befinner vi oss i processen;
"Ta till oss kunskap kring valt område."
//Hanna, Maria och Robin
Ideér kring valt område (H2O)
Vi har utgått från de tre naturvetenskapliga områdena energi, materia och liv och har även ett teknik perspektiv.Energi; Kretslopp och ytspänning
Materia; Vad är vatten och vad innebär densitet?
Liv; Vattnets betydelse för människan?
Teknik; Reningsverkets funktion.
//Robin, Hanna och Maria
11 feb. 2010
11/2-10
Idag har vi i gruppen beslutat att vi kommer att arbeta med fenomenet H20 i olika former.
Vi kommer med andra ord arbeta med snö, is och vatten, vad händer till exempel när vattnet kokar och vart tar snön och isen väger när den smälter?
Vi kommer med andra ord arbeta med snö, is och vatten, vad händer till exempel när vattnet kokar och vart tar snön och isen väger när den smälter?
//Maria, Robin och Hanna
10 feb. 2010
Litteraturseminarium ”Utgångspunkter i undervisningen” 8 februari 2010
Artikel B: Garbett, Dawn (2003)
Att ställa rätt frågor
Enligt författaren är det viktigt att läraren ställer rätt frågor till eleverna och utmanar dem. Han menar att rätt frågor innebär frågor som leder till att barn avslöjar och reflekterar över sina idéer samt att läraren ska försöka undvika återvändsgränder. Med det tror vi att han syftar på exempelvis ja- och nej-frågor, eller andra frågor som inte öppnar upp för vidare reflektioner.
Att ha barnen som utgångspunkt
Garbett menar att läraren ska göra kunskapen tillgänglig för små barn genom att anpassa verksamheten till en lagom och intressant nivå för barnen, utifrån deras tidigare erfarenheter. Barnen ska även få ha inflytande i undervisningen och vara aktiva och delaktiga. Författaren anser att läraren inte ska förmedla kunskap till ett passivt barn som bara ska ta emot kunskap. Han menar att barnen ska vara aktiva i sitt lärande. Barn har ofta lättare för att lära sig om de själva har upplevt det genom sina olika sinnen, jämfört med när läraren förklarar något abstrakt för dem. Detta gör att vi anser att det är nödvändigt att ta tillvara på tillfällen då barn upplever och ser saker i sin omvärld då det blir mer konkret och underlättar barnens lärande.
Lärarens respektive barnets roll i undervisningen
Läraren ska få eleverna att upptäcka sammanhang och förstå sin omvärld, samt kunna relatera till sina egna erfarenheter, menar Garbett. Han menar även att läraren ska vara en stödjande och kunnig person som ska finnas tillgänglig för barnen, medan barnen ska ha en aktiv och uppfinningsrik roll.
Vikten av ämneskunskap hos läraren
Lärarens ämneskunskaper påverkar det pedagogiska innehållet och vilken kunskap läraren förmedlar, samt förmågan att skapa nya idéer om hur undervisningen ska se ut, skriver Garbett. I brist på kompetens är det svårt för läraren att ställa de rätta frågorna till barnen för att nå dit man vill. Enligt Garbett är en god grund av allmän kunskap viktig för läraren, vilket vi håller med om då vi tror att det leder till att läraren kan fånga barnen i vardagen. Det är viktigt att lärarna känner sig säkra på sina förmågor och att de tror på sin förmåga, samtidigt som de inte kan ha svaren på alla frågor som ställs. Författaren menar att det kan vara lämpligt att läraren tar reda på svaret på dessa frågor tillsammans med barnen då det leder till en lärandeprocess.
Undersökningen
Garbetts undersökning med lärarstudenter visade att lärarstudenterna inte var medvetna om sina kunskaper, då de trodde sig veta mer än vad de egentligen visste. Enligt författaren har även lärarstudenters olika syn och erfarenheter inom naturvetenskap betydelse för deras sätt att tolka och lära sig olika begrepp. Han menar att lärarstudenterna borde inse att deras egna negativa attityder, särskilt inom vetenskap, kan begränsa deras kapacitet och vilja att skapa kvalitetsundervisning och lärartillfällen för sina elever.
Att ställa rätt frågor
Enligt författaren är det viktigt att läraren ställer rätt frågor till eleverna och utmanar dem. Han menar att rätt frågor innebär frågor som leder till att barn avslöjar och reflekterar över sina idéer samt att läraren ska försöka undvika återvändsgränder. Med det tror vi att han syftar på exempelvis ja- och nej-frågor, eller andra frågor som inte öppnar upp för vidare reflektioner.
Att ha barnen som utgångspunkt
Garbett menar att läraren ska göra kunskapen tillgänglig för små barn genom att anpassa verksamheten till en lagom och intressant nivå för barnen, utifrån deras tidigare erfarenheter. Barnen ska även få ha inflytande i undervisningen och vara aktiva och delaktiga. Författaren anser att läraren inte ska förmedla kunskap till ett passivt barn som bara ska ta emot kunskap. Han menar att barnen ska vara aktiva i sitt lärande. Barn har ofta lättare för att lära sig om de själva har upplevt det genom sina olika sinnen, jämfört med när läraren förklarar något abstrakt för dem. Detta gör att vi anser att det är nödvändigt att ta tillvara på tillfällen då barn upplever och ser saker i sin omvärld då det blir mer konkret och underlättar barnens lärande.
Lärarens respektive barnets roll i undervisningen
Läraren ska få eleverna att upptäcka sammanhang och förstå sin omvärld, samt kunna relatera till sina egna erfarenheter, menar Garbett. Han menar även att läraren ska vara en stödjande och kunnig person som ska finnas tillgänglig för barnen, medan barnen ska ha en aktiv och uppfinningsrik roll.
Vikten av ämneskunskap hos läraren
Lärarens ämneskunskaper påverkar det pedagogiska innehållet och vilken kunskap läraren förmedlar, samt förmågan att skapa nya idéer om hur undervisningen ska se ut, skriver Garbett. I brist på kompetens är det svårt för läraren att ställa de rätta frågorna till barnen för att nå dit man vill. Enligt Garbett är en god grund av allmän kunskap viktig för läraren, vilket vi håller med om då vi tror att det leder till att läraren kan fånga barnen i vardagen. Det är viktigt att lärarna känner sig säkra på sina förmågor och att de tror på sin förmåga, samtidigt som de inte kan ha svaren på alla frågor som ställs. Författaren menar att det kan vara lämpligt att läraren tar reda på svaret på dessa frågor tillsammans med barnen då det leder till en lärandeprocess.
Undersökningen
Garbetts undersökning med lärarstudenter visade att lärarstudenterna inte var medvetna om sina kunskaper, då de trodde sig veta mer än vad de egentligen visste. Enligt författaren har även lärarstudenters olika syn och erfarenheter inom naturvetenskap betydelse för deras sätt att tolka och lära sig olika begrepp. Han menar att lärarstudenterna borde inse att deras egna negativa attityder, särskilt inom vetenskap, kan begränsa deras kapacitet och vilja att skapa kvalitetsundervisning och lärartillfällen för sina elever.
5 feb. 2010
Seminarie om didaktiska begrepp 29 Januari 2010
Naturvetenskap
Vad är det för skillnad på naturvetenskap och naturkunskap? det var en fråga som kom upp. Diskussionen kring det handlade om att naturkunskap är själva skolämnet medans naturvetenskap är mer djupgående kunskap. Eller hur är det? Enligt Sjöberg (2005) är naturvetenskap det ämne eller vetenskapen om att beskriva och förstå naturen runt omkring oss, ämnen som biologi, fysik och kemi samt geologi, geofysik, astronomi etc.
Enligt Andersson (2008) har skolans läroplan satt två huvuduppgifter på naturvetenskapen, dessa är att intressera eleverna för naturvetenskap samt att få dem att orientera sig i den komplexa omvärlden. Att skapa ett intresse för ämnet ser vi som den viktigaste utgångspunkten för att kunna skapa kunskap hos eleverna. Enligt Andersson är skolans uppgift också att ge överblick och sammanhang och skapa engagemang för olika frågor och problem. Han menar vidare att naturvetenskapen inte klarar detta på egen hand utan måste samarbeta med andra ämnen. Om skolan integrerar ämnena natur, teknik och samhälle får eleverna en helhetsbild av orsak, effekter och konsekvenser. Vår uppfattning är att det ute i verksamheten är mycket uppdelat och att det kan vara en bidragande faktor till att många elever tappar intresset och inte förstår. Vid integrering av de ämnen Andersson föreslår menar vi att kunskapen sätts i relation till elevernas verklighet då de kan se samband mellan orsak, verkan och konsekvenser. Detta kan vara ett sätt att göra naturvetenskapen mer intressant för eleverna. Enligt Ginner (1996) är skillnaden mellan naturvetenskap och teknik att naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman och frågan om ”varför är det såhär?” medans tekniken arbetar med att lösa problem och frågan om ”hur får vi detta att fungera?”.
Teknik
Enligt Ginner (1996) är det inte självklart att tekniken är en del av naturvetenskapen även om tekniken kan dra nytta av naturvetenskapliga kunskaper. Han menar också att hem och hushåll är en bra utgångspunkt när det gäller teknik. Vi menar att detta är ett bra sätt att introducera barnen för teknik då det ligger nära deras erfarenhetsvärld och att vi faktiskt kan få barnen och eleverna att upptäcka att tekniken finns runt omkring oss hela tiden
Teknik beskrivs såhär i kursplanen; Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt påverka sin fysiska omgivning. De kunskaper hon då använt samt de materiella resultaten av mödan - lerkärlet, pilbågen, kylskåpet, bilen osv. – är i vidaste mening teknik. (Kursplan i teknik Lpo94). Vi menar att få möjlighet att utforska teknikens historia kan bidra till att få eleverna nyfikna och intresserade så att de själva kan fantisera och uppfinna egna tekniska hjälpmedel.
Naturen är ”naturgjord” och tekniken är ”människogjord” (Ginner, 96, s.27). Detta tycker vi är en utmärkt definition på de olika ämnenas karaktär och utgångspunkt för att förstå.
Vi anser att det är viktigt att det är viktigt att välja teknikområde utifrån ålder, mognad och omvärldsuppfattning. Detta är också något som Ginner (1996) framhåller. Vi menar att detta borde tillämpas på all undervisning i skolan och ska vara en självklarhet.
Ämnesdidaktik
Värderingar och urval vi gör i undervisningens innehåll är Sjöbergs (2005) definition på ämnesdidaktik. Det är alltså Vad, Hur och Varför (För vem?) som är de grundläggande frågorna. Han menar också att ämnesdidaktiken är en bro mellan ämnet och pedagogiken.
Som blivande lärare, anser vi, att ämnesdidaktiken är ett av de viktigaste begreppen att klargöra för sig själv och vara trygg i för att kunna planera undervisningen och göra de urval som är lämpliga för de olika situationer som läraren i dagens samhälle kan ställas inför. Wickman och Persson (2008) menar att de ämnesdidaktiska kunskaperna kan ses som de övergripande förändringar som läraren gör av både ämneskunskaper som allmänna kunskaper i didaktik, pedagogik, lärande, organisation och värdegrund när undervisningen skapas tillsammans med eleverna. Vi hoppas att vi i den här kursen kommer att bli mer säkra i ämnesdidaktiken inte bara i naturvetenskap och teknik utan i all undervisning då det är en så central roll som lärare. En väg att gå för att klargöra ämnesdidaktiken är att diskutera den som vi fått möjlighet att göra idag, det är ett led på vägen.
Ämnesteori
Wickman och Persson (2008) menar att begreppet teori handlar om i vardagsspråk en tanke eller idé som ännu inte är fastlagd med säkerheten. De menar att eleverna därför ofta missuppfattar evolutionsteorin som något som inte kan bevisas.
Vi diskuterade skillnaderna mellan religion och just evolutionsteorin och hur de kan bilda en konflikt i skolan. Vi har erfarenheter av från vår egen skolgång hur dilemman uppstått under naturkunskapslektionerna då de troende kristna inte vill erkänna evolutionsteorin medans läraren i naturkunskap inte vill erkänna kristendomens syn på detta. Hur ska man hantera detta?
Vad är det för skillnad på naturvetenskap och naturkunskap? det var en fråga som kom upp. Diskussionen kring det handlade om att naturkunskap är själva skolämnet medans naturvetenskap är mer djupgående kunskap. Eller hur är det? Enligt Sjöberg (2005) är naturvetenskap det ämne eller vetenskapen om att beskriva och förstå naturen runt omkring oss, ämnen som biologi, fysik och kemi samt geologi, geofysik, astronomi etc.
Enligt Andersson (2008) har skolans läroplan satt två huvuduppgifter på naturvetenskapen, dessa är att intressera eleverna för naturvetenskap samt att få dem att orientera sig i den komplexa omvärlden. Att skapa ett intresse för ämnet ser vi som den viktigaste utgångspunkten för att kunna skapa kunskap hos eleverna. Enligt Andersson är skolans uppgift också att ge överblick och sammanhang och skapa engagemang för olika frågor och problem. Han menar vidare att naturvetenskapen inte klarar detta på egen hand utan måste samarbeta med andra ämnen. Om skolan integrerar ämnena natur, teknik och samhälle får eleverna en helhetsbild av orsak, effekter och konsekvenser. Vår uppfattning är att det ute i verksamheten är mycket uppdelat och att det kan vara en bidragande faktor till att många elever tappar intresset och inte förstår. Vid integrering av de ämnen Andersson föreslår menar vi att kunskapen sätts i relation till elevernas verklighet då de kan se samband mellan orsak, verkan och konsekvenser. Detta kan vara ett sätt att göra naturvetenskapen mer intressant för eleverna. Enligt Ginner (1996) är skillnaden mellan naturvetenskap och teknik att naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman och frågan om ”varför är det såhär?” medans tekniken arbetar med att lösa problem och frågan om ”hur får vi detta att fungera?”.
Teknik
Enligt Ginner (1996) är det inte självklart att tekniken är en del av naturvetenskapen även om tekniken kan dra nytta av naturvetenskapliga kunskaper. Han menar också att hem och hushåll är en bra utgångspunkt när det gäller teknik. Vi menar att detta är ett bra sätt att introducera barnen för teknik då det ligger nära deras erfarenhetsvärld och att vi faktiskt kan få barnen och eleverna att upptäcka att tekniken finns runt omkring oss hela tiden
Teknik beskrivs såhär i kursplanen; Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt påverka sin fysiska omgivning. De kunskaper hon då använt samt de materiella resultaten av mödan - lerkärlet, pilbågen, kylskåpet, bilen osv. – är i vidaste mening teknik. (Kursplan i teknik Lpo94). Vi menar att få möjlighet att utforska teknikens historia kan bidra till att få eleverna nyfikna och intresserade så att de själva kan fantisera och uppfinna egna tekniska hjälpmedel.
Naturen är ”naturgjord” och tekniken är ”människogjord” (Ginner, 96, s.27). Detta tycker vi är en utmärkt definition på de olika ämnenas karaktär och utgångspunkt för att förstå.
Vi anser att det är viktigt att det är viktigt att välja teknikområde utifrån ålder, mognad och omvärldsuppfattning. Detta är också något som Ginner (1996) framhåller. Vi menar att detta borde tillämpas på all undervisning i skolan och ska vara en självklarhet.
Ämnesdidaktik
Värderingar och urval vi gör i undervisningens innehåll är Sjöbergs (2005) definition på ämnesdidaktik. Det är alltså Vad, Hur och Varför (För vem?) som är de grundläggande frågorna. Han menar också att ämnesdidaktiken är en bro mellan ämnet och pedagogiken.
Som blivande lärare, anser vi, att ämnesdidaktiken är ett av de viktigaste begreppen att klargöra för sig själv och vara trygg i för att kunna planera undervisningen och göra de urval som är lämpliga för de olika situationer som läraren i dagens samhälle kan ställas inför. Wickman och Persson (2008) menar att de ämnesdidaktiska kunskaperna kan ses som de övergripande förändringar som läraren gör av både ämneskunskaper som allmänna kunskaper i didaktik, pedagogik, lärande, organisation och värdegrund när undervisningen skapas tillsammans med eleverna. Vi hoppas att vi i den här kursen kommer att bli mer säkra i ämnesdidaktiken inte bara i naturvetenskap och teknik utan i all undervisning då det är en så central roll som lärare. En väg att gå för att klargöra ämnesdidaktiken är att diskutera den som vi fått möjlighet att göra idag, det är ett led på vägen.
Ämnesteori
Wickman och Persson (2008) menar att begreppet teori handlar om i vardagsspråk en tanke eller idé som ännu inte är fastlagd med säkerheten. De menar att eleverna därför ofta missuppfattar evolutionsteorin som något som inte kan bevisas.
Vi diskuterade skillnaderna mellan religion och just evolutionsteorin och hur de kan bilda en konflikt i skolan. Vi har erfarenheter av från vår egen skolgång hur dilemman uppstått under naturkunskapslektionerna då de troende kristna inte vill erkänna evolutionsteorin medans läraren i naturkunskap inte vill erkänna kristendomens syn på detta. Hur ska man hantera detta?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)