Naturvetenskap
Vad är det för skillnad på naturvetenskap och naturkunskap? det var en fråga som kom upp. Diskussionen kring det handlade om att naturkunskap är själva skolämnet medans naturvetenskap är mer djupgående kunskap. Eller hur är det? Enligt Sjöberg (2005) är naturvetenskap det ämne eller vetenskapen om att beskriva och förstå naturen runt omkring oss, ämnen som biologi, fysik och kemi samt geologi, geofysik, astronomi etc.
Enligt Andersson (2008) har skolans läroplan satt två huvuduppgifter på naturvetenskapen, dessa är att intressera eleverna för naturvetenskap samt att få dem att orientera sig i den komplexa omvärlden. Att skapa ett intresse för ämnet ser vi som den viktigaste utgångspunkten för att kunna skapa kunskap hos eleverna. Enligt Andersson är skolans uppgift också att ge överblick och sammanhang och skapa engagemang för olika frågor och problem. Han menar vidare att naturvetenskapen inte klarar detta på egen hand utan måste samarbeta med andra ämnen. Om skolan integrerar ämnena natur, teknik och samhälle får eleverna en helhetsbild av orsak, effekter och konsekvenser. Vår uppfattning är att det ute i verksamheten är mycket uppdelat och att det kan vara en bidragande faktor till att många elever tappar intresset och inte förstår. Vid integrering av de ämnen Andersson föreslår menar vi att kunskapen sätts i relation till elevernas verklighet då de kan se samband mellan orsak, verkan och konsekvenser. Detta kan vara ett sätt att göra naturvetenskapen mer intressant för eleverna. Enligt Ginner (1996) är skillnaden mellan naturvetenskap och teknik att naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman och frågan om ”varför är det såhär?” medans tekniken arbetar med att lösa problem och frågan om ”hur får vi detta att fungera?”.
Teknik
Enligt Ginner (1996) är det inte självklart att tekniken är en del av naturvetenskapen även om tekniken kan dra nytta av naturvetenskapliga kunskaper. Han menar också att hem och hushåll är en bra utgångspunkt när det gäller teknik. Vi menar att detta är ett bra sätt att introducera barnen för teknik då det ligger nära deras erfarenhetsvärld och att vi faktiskt kan få barnen och eleverna att upptäcka att tekniken finns runt omkring oss hela tiden
Teknik beskrivs såhär i kursplanen; Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt påverka sin fysiska omgivning. De kunskaper hon då använt samt de materiella resultaten av mödan - lerkärlet, pilbågen, kylskåpet, bilen osv. – är i vidaste mening teknik. (Kursplan i teknik Lpo94). Vi menar att få möjlighet att utforska teknikens historia kan bidra till att få eleverna nyfikna och intresserade så att de själva kan fantisera och uppfinna egna tekniska hjälpmedel.
Naturen är ”naturgjord” och tekniken är ”människogjord” (Ginner, 96, s.27). Detta tycker vi är en utmärkt definition på de olika ämnenas karaktär och utgångspunkt för att förstå.
Vi anser att det är viktigt att det är viktigt att välja teknikområde utifrån ålder, mognad och omvärldsuppfattning. Detta är också något som Ginner (1996) framhåller. Vi menar att detta borde tillämpas på all undervisning i skolan och ska vara en självklarhet.
Ämnesdidaktik
Värderingar och urval vi gör i undervisningens innehåll är Sjöbergs (2005) definition på ämnesdidaktik. Det är alltså Vad, Hur och Varför (För vem?) som är de grundläggande frågorna. Han menar också att ämnesdidaktiken är en bro mellan ämnet och pedagogiken.
Som blivande lärare, anser vi, att ämnesdidaktiken är ett av de viktigaste begreppen att klargöra för sig själv och vara trygg i för att kunna planera undervisningen och göra de urval som är lämpliga för de olika situationer som läraren i dagens samhälle kan ställas inför. Wickman och Persson (2008) menar att de ämnesdidaktiska kunskaperna kan ses som de övergripande förändringar som läraren gör av både ämneskunskaper som allmänna kunskaper i didaktik, pedagogik, lärande, organisation och värdegrund när undervisningen skapas tillsammans med eleverna. Vi hoppas att vi i den här kursen kommer att bli mer säkra i ämnesdidaktiken inte bara i naturvetenskap och teknik utan i all undervisning då det är en så central roll som lärare. En väg att gå för att klargöra ämnesdidaktiken är att diskutera den som vi fått möjlighet att göra idag, det är ett led på vägen.
Ämnesteori
Wickman och Persson (2008) menar att begreppet teori handlar om i vardagsspråk en tanke eller idé som ännu inte är fastlagd med säkerheten. De menar att eleverna därför ofta missuppfattar evolutionsteorin som något som inte kan bevisas.
Vi diskuterade skillnaderna mellan religion och just evolutionsteorin och hur de kan bilda en konflikt i skolan. Vi har erfarenheter av från vår egen skolgång hur dilemman uppstått under naturkunskapslektionerna då de troende kristna inte vill erkänna evolutionsteorin medans läraren i naturkunskap inte vill erkänna kristendomens syn på detta. Hur ska man hantera detta?
Vad är det för skillnad på naturvetenskap och naturkunskap? det var en fråga som kom upp. Diskussionen kring det handlade om att naturkunskap är själva skolämnet medans naturvetenskap är mer djupgående kunskap. Eller hur är det? Enligt Sjöberg (2005) är naturvetenskap det ämne eller vetenskapen om att beskriva och förstå naturen runt omkring oss, ämnen som biologi, fysik och kemi samt geologi, geofysik, astronomi etc.
Enligt Andersson (2008) har skolans läroplan satt två huvuduppgifter på naturvetenskapen, dessa är att intressera eleverna för naturvetenskap samt att få dem att orientera sig i den komplexa omvärlden. Att skapa ett intresse för ämnet ser vi som den viktigaste utgångspunkten för att kunna skapa kunskap hos eleverna. Enligt Andersson är skolans uppgift också att ge överblick och sammanhang och skapa engagemang för olika frågor och problem. Han menar vidare att naturvetenskapen inte klarar detta på egen hand utan måste samarbeta med andra ämnen. Om skolan integrerar ämnena natur, teknik och samhälle får eleverna en helhetsbild av orsak, effekter och konsekvenser. Vår uppfattning är att det ute i verksamheten är mycket uppdelat och att det kan vara en bidragande faktor till att många elever tappar intresset och inte förstår. Vid integrering av de ämnen Andersson föreslår menar vi att kunskapen sätts i relation till elevernas verklighet då de kan se samband mellan orsak, verkan och konsekvenser. Detta kan vara ett sätt att göra naturvetenskapen mer intressant för eleverna. Enligt Ginner (1996) är skillnaden mellan naturvetenskap och teknik att naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman och frågan om ”varför är det såhär?” medans tekniken arbetar med att lösa problem och frågan om ”hur får vi detta att fungera?”.
Teknik
Enligt Ginner (1996) är det inte självklart att tekniken är en del av naturvetenskapen även om tekniken kan dra nytta av naturvetenskapliga kunskaper. Han menar också att hem och hushåll är en bra utgångspunkt när det gäller teknik. Vi menar att detta är ett bra sätt att introducera barnen för teknik då det ligger nära deras erfarenhetsvärld och att vi faktiskt kan få barnen och eleverna att upptäcka att tekniken finns runt omkring oss hela tiden
Teknik beskrivs såhär i kursplanen; Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt påverka sin fysiska omgivning. De kunskaper hon då använt samt de materiella resultaten av mödan - lerkärlet, pilbågen, kylskåpet, bilen osv. – är i vidaste mening teknik. (Kursplan i teknik Lpo94). Vi menar att få möjlighet att utforska teknikens historia kan bidra till att få eleverna nyfikna och intresserade så att de själva kan fantisera och uppfinna egna tekniska hjälpmedel.
Naturen är ”naturgjord” och tekniken är ”människogjord” (Ginner, 96, s.27). Detta tycker vi är en utmärkt definition på de olika ämnenas karaktär och utgångspunkt för att förstå.
Vi anser att det är viktigt att det är viktigt att välja teknikområde utifrån ålder, mognad och omvärldsuppfattning. Detta är också något som Ginner (1996) framhåller. Vi menar att detta borde tillämpas på all undervisning i skolan och ska vara en självklarhet.
Ämnesdidaktik
Värderingar och urval vi gör i undervisningens innehåll är Sjöbergs (2005) definition på ämnesdidaktik. Det är alltså Vad, Hur och Varför (För vem?) som är de grundläggande frågorna. Han menar också att ämnesdidaktiken är en bro mellan ämnet och pedagogiken.
Som blivande lärare, anser vi, att ämnesdidaktiken är ett av de viktigaste begreppen att klargöra för sig själv och vara trygg i för att kunna planera undervisningen och göra de urval som är lämpliga för de olika situationer som läraren i dagens samhälle kan ställas inför. Wickman och Persson (2008) menar att de ämnesdidaktiska kunskaperna kan ses som de övergripande förändringar som läraren gör av både ämneskunskaper som allmänna kunskaper i didaktik, pedagogik, lärande, organisation och värdegrund när undervisningen skapas tillsammans med eleverna. Vi hoppas att vi i den här kursen kommer att bli mer säkra i ämnesdidaktiken inte bara i naturvetenskap och teknik utan i all undervisning då det är en så central roll som lärare. En väg att gå för att klargöra ämnesdidaktiken är att diskutera den som vi fått möjlighet att göra idag, det är ett led på vägen.
Ämnesteori
Wickman och Persson (2008) menar att begreppet teori handlar om i vardagsspråk en tanke eller idé som ännu inte är fastlagd med säkerheten. De menar att eleverna därför ofta missuppfattar evolutionsteorin som något som inte kan bevisas.
Vi diskuterade skillnaderna mellan religion och just evolutionsteorin och hur de kan bilda en konflikt i skolan. Vi har erfarenheter av från vår egen skolgång hur dilemman uppstått under naturkunskapslektionerna då de troende kristna inte vill erkänna evolutionsteorin medans läraren i naturkunskap inte vill erkänna kristendomens syn på detta. Hur ska man hantera detta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar