Artikel B: Garbett, Dawn (2003)
Att ställa rätt frågor
Enligt författaren är det viktigt att läraren ställer rätt frågor till eleverna och utmanar dem. Han menar att rätt frågor innebär frågor som leder till att barn avslöjar och reflekterar över sina idéer samt att läraren ska försöka undvika återvändsgränder. Med det tror vi att han syftar på exempelvis ja- och nej-frågor, eller andra frågor som inte öppnar upp för vidare reflektioner.
Att ha barnen som utgångspunkt
Garbett menar att läraren ska göra kunskapen tillgänglig för små barn genom att anpassa verksamheten till en lagom och intressant nivå för barnen, utifrån deras tidigare erfarenheter. Barnen ska även få ha inflytande i undervisningen och vara aktiva och delaktiga. Författaren anser att läraren inte ska förmedla kunskap till ett passivt barn som bara ska ta emot kunskap. Han menar att barnen ska vara aktiva i sitt lärande. Barn har ofta lättare för att lära sig om de själva har upplevt det genom sina olika sinnen, jämfört med när läraren förklarar något abstrakt för dem. Detta gör att vi anser att det är nödvändigt att ta tillvara på tillfällen då barn upplever och ser saker i sin omvärld då det blir mer konkret och underlättar barnens lärande.
Lärarens respektive barnets roll i undervisningen
Läraren ska få eleverna att upptäcka sammanhang och förstå sin omvärld, samt kunna relatera till sina egna erfarenheter, menar Garbett. Han menar även att läraren ska vara en stödjande och kunnig person som ska finnas tillgänglig för barnen, medan barnen ska ha en aktiv och uppfinningsrik roll.
Vikten av ämneskunskap hos läraren
Lärarens ämneskunskaper påverkar det pedagogiska innehållet och vilken kunskap läraren förmedlar, samt förmågan att skapa nya idéer om hur undervisningen ska se ut, skriver Garbett. I brist på kompetens är det svårt för läraren att ställa de rätta frågorna till barnen för att nå dit man vill. Enligt Garbett är en god grund av allmän kunskap viktig för läraren, vilket vi håller med om då vi tror att det leder till att läraren kan fånga barnen i vardagen. Det är viktigt att lärarna känner sig säkra på sina förmågor och att de tror på sin förmåga, samtidigt som de inte kan ha svaren på alla frågor som ställs. Författaren menar att det kan vara lämpligt att läraren tar reda på svaret på dessa frågor tillsammans med barnen då det leder till en lärandeprocess.
Undersökningen
Garbetts undersökning med lärarstudenter visade att lärarstudenterna inte var medvetna om sina kunskaper, då de trodde sig veta mer än vad de egentligen visste. Enligt författaren har även lärarstudenters olika syn och erfarenheter inom naturvetenskap betydelse för deras sätt att tolka och lära sig olika begrepp. Han menar att lärarstudenterna borde inse att deras egna negativa attityder, särskilt inom vetenskap, kan begränsa deras kapacitet och vilja att skapa kvalitetsundervisning och lärartillfällen för sina elever.
Att ställa rätt frågor
Enligt författaren är det viktigt att läraren ställer rätt frågor till eleverna och utmanar dem. Han menar att rätt frågor innebär frågor som leder till att barn avslöjar och reflekterar över sina idéer samt att läraren ska försöka undvika återvändsgränder. Med det tror vi att han syftar på exempelvis ja- och nej-frågor, eller andra frågor som inte öppnar upp för vidare reflektioner.
Att ha barnen som utgångspunkt
Garbett menar att läraren ska göra kunskapen tillgänglig för små barn genom att anpassa verksamheten till en lagom och intressant nivå för barnen, utifrån deras tidigare erfarenheter. Barnen ska även få ha inflytande i undervisningen och vara aktiva och delaktiga. Författaren anser att läraren inte ska förmedla kunskap till ett passivt barn som bara ska ta emot kunskap. Han menar att barnen ska vara aktiva i sitt lärande. Barn har ofta lättare för att lära sig om de själva har upplevt det genom sina olika sinnen, jämfört med när läraren förklarar något abstrakt för dem. Detta gör att vi anser att det är nödvändigt att ta tillvara på tillfällen då barn upplever och ser saker i sin omvärld då det blir mer konkret och underlättar barnens lärande.
Lärarens respektive barnets roll i undervisningen
Läraren ska få eleverna att upptäcka sammanhang och förstå sin omvärld, samt kunna relatera till sina egna erfarenheter, menar Garbett. Han menar även att läraren ska vara en stödjande och kunnig person som ska finnas tillgänglig för barnen, medan barnen ska ha en aktiv och uppfinningsrik roll.
Vikten av ämneskunskap hos läraren
Lärarens ämneskunskaper påverkar det pedagogiska innehållet och vilken kunskap läraren förmedlar, samt förmågan att skapa nya idéer om hur undervisningen ska se ut, skriver Garbett. I brist på kompetens är det svårt för läraren att ställa de rätta frågorna till barnen för att nå dit man vill. Enligt Garbett är en god grund av allmän kunskap viktig för läraren, vilket vi håller med om då vi tror att det leder till att läraren kan fånga barnen i vardagen. Det är viktigt att lärarna känner sig säkra på sina förmågor och att de tror på sin förmåga, samtidigt som de inte kan ha svaren på alla frågor som ställs. Författaren menar att det kan vara lämpligt att läraren tar reda på svaret på dessa frågor tillsammans med barnen då det leder till en lärandeprocess.
Undersökningen
Garbetts undersökning med lärarstudenter visade att lärarstudenterna inte var medvetna om sina kunskaper, då de trodde sig veta mer än vad de egentligen visste. Enligt författaren har även lärarstudenters olika syn och erfarenheter inom naturvetenskap betydelse för deras sätt att tolka och lära sig olika begrepp. Han menar att lärarstudenterna borde inse att deras egna negativa attityder, särskilt inom vetenskap, kan begränsa deras kapacitet och vilja att skapa kvalitetsundervisning och lärartillfällen för sina elever.
Hej!
SvaraRaderaTack för en givande sammanfattning av artikeln. Vid seminariet märke ni säkert att de två artiklarna visar på olika utgångspunkter vid undervisning i naturvetenskap. Poängen är inte att se det ena eller det andra som "sanningen", utan att det är viktigt att fundera vilken utgångspunkt vi har när vi tänker undervisning.