Undervisning, etik, samhälle
Det är en svår avvägning om vad man ska undervisa om dels för att inte skrämma barnen om deras framtid men samtidigt ska man inte försköna verkligheten. Om barnen/eleverna ställer frågor om miljön hur ska man möta det då? Dels för att inte oroa upp dem om hur det ser ut och vad som händer med djuren och naturen om vi inte tar hand om ”jorden” på rätt sätt men ändå låta dem veta hur man kan göra för att bidra till att stoppa klimathotet.
Har barnen/eleverna ett intresse för klimatfrågorna och etiken runt omkring olika fenomen så som sopsortering tillexempel så kan man ta tillvara på detta och utmana i deras frågor och funderingar men samtidigt ge dem en förståelse för det. Genom att ge barnen/eleverna etiska dilemman får dem att sätta igång en tankeverksamhet och skapa en diskussion om ämnet. I Lpo 94 står det att eleverna skall få insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadliga miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling”. Andersson (2008)
Det är svårt att veta vilken nivå man ska lägga undervisningen på beroende på barnets/elevens intresse. Vilket material har man att tillgå, hur passar det barnet/eleven? Om det bara finns material för äldre barn kan det minska lusten för lärandet om det ligger på en för svår nivå samtidigt kan det vara för ”barnsligt” att användas till yngre barn. Ett gott samarbete mellan pedagoger och lärare på förskolor och skolor så att man vet vad barnen/eleverna har gjort så att det inte bara blir en upprepning. Kanske måste man vidga synen på när de ska lära sig just detta ämne eller fenomen. Finns intresset redan i förskolan eller ettan om rymden så kanske man ska börja då.
Andersson (2008) menar att de allra viktigaste kanske är att ge barn från tidig ålder möjligheter till positiva upplevelser av naturen att tycka om djur och växter och njuta av platser vilket kan sägas vara en del av den svenska folksjälen. S.214
Några av oss har varit på skolor som har grön flagg. Det verkar dock vara så att skolorna mest anstränger sig för att få flaggan för att kunna stoltsera med den och göra reklam för sin skola. Inte för att visa eleverna hur man kan göra för att påverka klimatet.
Man får rapporter om att klimatkrisen inte är så farlig som media verkar ge en bild av samtidigt som andra säger att vi måste agera nu, för klimatets skull. Hur ska man veta som lekman hur klimatsituationen egentligen är och hur ska man kunna undervisa utifrån de olika ingångsvärdena man får? Vi pratade om klimatförändringar och att vi överutnyttjar av jordens resurser. Det är vikigt att undervisa om detta för att skapa en hållbar utveckling då barnen/eleverna är de som ska ta över jorden så småningom. Det är viktigt att redan tidigt ge dem en förståelse och respekt för de resurser som vi har att tillgå. Det är ett uppdrag som skolan har och som framgår tydligt i läroplan.
Hur ska man förhålla sig till genteknik? En teknik gör den andra överflödig. Ska man kunna välja vilka barn man vill ha? Ginner (2010) skriver att handikappsorganisationer ställer sig frågande till fosterdiagnostik för hur blir synen på handikappade personer?
Kan människan för mycket för sitt eget bästa? När ska tekniken användas? Är genmanipulation positivt eller negativ. Hur tar man ställning, ska vi ta ställning i ”undervisningen” av barn/elever? Nya tekniska lösningar uppstår hela tiden men det som är bra en dag är dåligt nästa dag. Tekniken är bra om den används på rätt sätt…
Vi fastnade lite i Ginners (2010) stycke om läkemedel och hur u-länders möte med tekniken ser ut. Bland annat hur afrikanska flickor använder läkemedel mot näthinneinflammation för att färga sina ögon blåare eller grönare.
/Hanna, Maria och Robin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar