Formativ bedömning
Fördelar: Den formativa bedömningen utvecklar kunskapen hos eleverna och läraren. Läraren kan se till sina undervisningsformer medans eleverna blir delaktiga i sin kunskapsutveckling. ”Den formativa bedömningen är en nödvändig utgångspunkt för de individuella utvecklingsplanerna, IUP, om de ska fungera som ett pedagogiskt verktyg för att stimulera elevernas kunskapsutveckling” (Myndigheten för skolutveckling, 2008 s.58). Vi kan se på våra Vfu-platser och fältstudieplatser att eleverna idag kan vara mer delaktiga i sin utveckling än vad vi själva erfarit från vår egen skolgång. Just IUP gör att läraren och eleven kan se utvecklingen under tidens gång. Andersson (2008) skrev att det är lämpligt att ha formativ utvärdering för att se om eleverna är mogna att ta nästa steg in i en planerad progression. Denna formativa utvärderingen kan ge vägledning till fortsatt undervisning och lärande. ”Ordet bedömning associeras ofta med betygssättning. Men bedömning av elevernas kunskaper handlar inte enbart om att sätta en kvalitetsbeteckning, G, VG eller MVG i betygskatalogen. Bedömningen ska också ses som ett verktyg för att identifiera vad eleverna har förstått, missat eller utvecklat. Bedömningen blir även en central del av lärarens arbete för att ta reda på vilka delar av undervisningens upplägg, innehåll och arbetssätt som behöver anpassas för att eleverna ska ges optimala förutsättningar för sitt lärande.” (Myndigheten för skolutveckling, 2008, s57).
Nackdelar: Det negativa vi kan se med den formativa bedömningen är att även fast den eftersträvas så kanske man av olika skäl inte når dit, av tidsbrist exempelvis men då menar vi att bedömningen går mot att vara mer summativ om man inte tar sig tiden.
Fördelar: Den formativa bedömningen utvecklar kunskapen hos eleverna och läraren. Läraren kan se till sina undervisningsformer medans eleverna blir delaktiga i sin kunskapsutveckling. ”Den formativa bedömningen är en nödvändig utgångspunkt för de individuella utvecklingsplanerna, IUP, om de ska fungera som ett pedagogiskt verktyg för att stimulera elevernas kunskapsutveckling” (Myndigheten för skolutveckling, 2008 s.58). Vi kan se på våra Vfu-platser och fältstudieplatser att eleverna idag kan vara mer delaktiga i sin utveckling än vad vi själva erfarit från vår egen skolgång. Just IUP gör att läraren och eleven kan se utvecklingen under tidens gång. Andersson (2008) skrev att det är lämpligt att ha formativ utvärdering för att se om eleverna är mogna att ta nästa steg in i en planerad progression. Denna formativa utvärderingen kan ge vägledning till fortsatt undervisning och lärande. ”Ordet bedömning associeras ofta med betygssättning. Men bedömning av elevernas kunskaper handlar inte enbart om att sätta en kvalitetsbeteckning, G, VG eller MVG i betygskatalogen. Bedömningen ska också ses som ett verktyg för att identifiera vad eleverna har förstått, missat eller utvecklat. Bedömningen blir även en central del av lärarens arbete för att ta reda på vilka delar av undervisningens upplägg, innehåll och arbetssätt som behöver anpassas för att eleverna ska ges optimala förutsättningar för sitt lärande.” (Myndigheten för skolutveckling, 2008, s57).
Nackdelar: Det negativa vi kan se med den formativa bedömningen är att även fast den eftersträvas så kanske man av olika skäl inte når dit, av tidsbrist exempelvis men då menar vi att bedömningen går mot att vara mer summativ om man inte tar sig tiden.
Summativ bedömning
Fördelar: Vi diskuterade om vi kunde se några fördelar med den summativa bedömningen men insåg att om vi inte skulle göra det skulle vi ganska automatiskt anse att all betygsättning skulle bort då vi läste i ”Samtalsguiden” (Myndigheten för skolutveckling, 2008) att all typ av betygsättning är en summativ bedömning. Vi kan se att betyg i exempelvis åk 7 kan sporra eleven att vilja och försöka mer för att få bättre betyg senare år. Men detta kräver dock att läraren talar om för eleven vad som kan förbättras för att sporra eleven. Summativ bedömning har vi sett i form av den bedömning eleverna får i åk1 om de uppnått målen eller inte. Vi ser dock att den bedömningen inte ger så mycket om läraren inte sätter kommentarer till vad som i så fall bidragit till att målet inte nåtts och vad eleven behöver utveckla vidare.
Fördelar: Vi diskuterade om vi kunde se några fördelar med den summativa bedömningen men insåg att om vi inte skulle göra det skulle vi ganska automatiskt anse att all betygsättning skulle bort då vi läste i ”Samtalsguiden” (Myndigheten för skolutveckling, 2008) att all typ av betygsättning är en summativ bedömning. Vi kan se att betyg i exempelvis åk 7 kan sporra eleven att vilja och försöka mer för att få bättre betyg senare år. Men detta kräver dock att läraren talar om för eleven vad som kan förbättras för att sporra eleven. Summativ bedömning har vi sett i form av den bedömning eleverna får i åk1 om de uppnått målen eller inte. Vi ser dock att den bedömningen inte ger så mycket om läraren inte sätter kommentarer till vad som i så fall bidragit till att målet inte nåtts och vad eleven behöver utveckla vidare.
Nackdelar: Eleverna får inte möjlighet att påverka sin utveckling. Det blir ingen återkoppling genom tidens gång. Läraren kan inte hjälpa eleven att komma vidare.
Slutsats
Vi fastnade för och diskuterade just hur den summativa och formativa bedömningen kan samverka. I ”Samtalsguiden” kunde vi läsa att den formativa bedömningen inte behöver utesluta prov och tester utan på vilket sätt man använder dem på. Vi har på Vfu sett just hur proven används för en kunskapsutveckling där läraren tittar igenom proven och ser vad eleverna hade svårigheter med och hade genomgång kring det efteråt. Vi har också på fältstudieplats sett att matteböckerna innehållit diagnoser efter varje kapitel för att läraren skulle kunna se elevens kunskaper och se hur man ska gå vidare. Detta verkar vara en bra del i en formativ bedömning för att efter hand kunna stämma av. Det vi kände var att om eleven också blir delaktig i den aktuella diagnosen vinner vi mycket mer för då blir eleven också delaktig i sin utveckling och kan få syn på sitt lärande. Vi vet dock inte hur den aktuella läraren arbetade med att involvera eleven.
Andra tankar om bedömning
Under Anna-Stinas föreläsning (100301) fick vi med oss att vi i ett arbetslag ska diskutera vad vi menar med ett mål. Hon menade att vi måste börja med att gemensamt diskutera vad, hur och varför. Klargöra vilka tankar och värderingar som finns inom arbetslaget! Klargöra vad man menar med olika mål, diskutera och ventilera sina åsikter. Genom detta får vi en medvetenhet om att vi måste arbeta åt samma håll.
Vi diskuterade egna erfarenheter av främst betyg. Vi känner inte att våra lärare genom åren kunnat motivera varför de satt ett visst betyg. Det känns som om betyget ska stå för en mer utförlig bedömning i vad man som elev kan. Dock har vi under vår skolgång märkt att våra lärare satt betyg men inte kunnat säga av vilken anledning och vad man behöver utveckla för komma vidare uppåt. Betyg kan vara bra i sig genom vidareutbildning och att just betygen ska representera en viss kunskapsnivå men är det verkligen så i verkligheten? Vi pratade också om den nya betygsskalan. Vi tycker det är positivt att den innehåller fler steg och också att man planerat redan i åk 6 ska få betyg. Detta kan göra att lärarna redan då kan se var eleverna ligger i sin kunskapsutveckling. Vi anser dock att betygen skall kompletteras med bedömningskommentarer för att ge betyget en mening. Att byta betygssystem ändrar ju inte det faktum att betygen ska stå för en kunskapsnivå. Vi läste om vad syftet med införandet av den nya betygsskalan var: ”Många fler elever kan nå skolans kunskapsmål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt.” (http://www.regeringen.se/). Det märks ju då också att tanken är att kunskaperna ska följas upp under tiden vilket är positivt.
Det var svårt att diskutera angivet material med till exempel tankefiguren i ”Samtalsguiden” då alla inte tagit del av materialet innan seminariet. Det verkar som det blivit svårt med information både genom Fc och genom lärarnas blogg så alla inte förstått vad som ska läsas till seminariet. Sedan saknade vi alla den utförliga information från föreläsningen med Johan som det står i Pm att vi skulle få.
Vi fastnade för och diskuterade just hur den summativa och formativa bedömningen kan samverka. I ”Samtalsguiden” kunde vi läsa att den formativa bedömningen inte behöver utesluta prov och tester utan på vilket sätt man använder dem på. Vi har på Vfu sett just hur proven används för en kunskapsutveckling där läraren tittar igenom proven och ser vad eleverna hade svårigheter med och hade genomgång kring det efteråt. Vi har också på fältstudieplats sett att matteböckerna innehållit diagnoser efter varje kapitel för att läraren skulle kunna se elevens kunskaper och se hur man ska gå vidare. Detta verkar vara en bra del i en formativ bedömning för att efter hand kunna stämma av. Det vi kände var att om eleven också blir delaktig i den aktuella diagnosen vinner vi mycket mer för då blir eleven också delaktig i sin utveckling och kan få syn på sitt lärande. Vi vet dock inte hur den aktuella läraren arbetade med att involvera eleven.
Andra tankar om bedömning
Under Anna-Stinas föreläsning (100301) fick vi med oss att vi i ett arbetslag ska diskutera vad vi menar med ett mål. Hon menade att vi måste börja med att gemensamt diskutera vad, hur och varför. Klargöra vilka tankar och värderingar som finns inom arbetslaget! Klargöra vad man menar med olika mål, diskutera och ventilera sina åsikter. Genom detta får vi en medvetenhet om att vi måste arbeta åt samma håll.
Vi diskuterade egna erfarenheter av främst betyg. Vi känner inte att våra lärare genom åren kunnat motivera varför de satt ett visst betyg. Det känns som om betyget ska stå för en mer utförlig bedömning i vad man som elev kan. Dock har vi under vår skolgång märkt att våra lärare satt betyg men inte kunnat säga av vilken anledning och vad man behöver utveckla för komma vidare uppåt. Betyg kan vara bra i sig genom vidareutbildning och att just betygen ska representera en viss kunskapsnivå men är det verkligen så i verkligheten? Vi pratade också om den nya betygsskalan. Vi tycker det är positivt att den innehåller fler steg och också att man planerat redan i åk 6 ska få betyg. Detta kan göra att lärarna redan då kan se var eleverna ligger i sin kunskapsutveckling. Vi anser dock att betygen skall kompletteras med bedömningskommentarer för att ge betyget en mening. Att byta betygssystem ändrar ju inte det faktum att betygen ska stå för en kunskapsnivå. Vi läste om vad syftet med införandet av den nya betygsskalan var: ”Många fler elever kan nå skolans kunskapsmål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt.” (http://www.regeringen.se/). Det märks ju då också att tanken är att kunskaperna ska följas upp under tiden vilket är positivt.
Det var svårt att diskutera angivet material med till exempel tankefiguren i ”Samtalsguiden” då alla inte tagit del av materialet innan seminariet. Det verkar som det blivit svårt med information både genom Fc och genom lärarnas blogg så alla inte förstått vad som ska läsas till seminariet. Sedan saknade vi alla den utförliga information från föreläsningen med Johan som det står i Pm att vi skulle få.
/Grupp 6
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar